Studien undersöker i hur stor utsträckning de skandinaviska översättarna använder samma metoder när de översätter. För att kunna studera detta undersöks den danska, norska och svenska översättningen av den franska romanen L?élégance du hérisson med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958/1977) metodologi. I studien kommer också översättarna till tals om de situationella faktorer som kringgärdat översättningsprojektet. Det största fokuset ligger på de indirekta översättningsmetoderna, eftersom det är dessa som visar på de största skillnaderna.

I det här arbetet tillämpas Vinay och Darbelnets indirekta metoder på BirgittaHammars (1963) respektive Mats Zetterbergs (2010) översättningar av J.D.Salingers novell Uncle Wiggily in Connecticut. Syftet är att se vilka av metodernasom används i översättningarna av novellens dialog, och i vilken utsträckning somdet här görs, samt bakomliggande motiv. En djupare studie av metoderna avser attkartlägga vilken av översättningarna som är mest trogen förlagan enligthögprestigöversättningens norm. Utöver Vinay och Darbelnets metoder undersöksäven förekomsten av semantiska tillägg, explicitgörande, semantiska utelämningaroch implicitgörande enligt Rune Ingos kategorisering.Resultatet visar att Zetterberg i högre grad än Hammar har använt sig av indirektametoder, vilket lett till mindre trohet mot originalet. Han har även gjort ett störreantal semantiska tillägg och explicitgörande, vilket resulterat i en mer pratig ochordrik stil..

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar.

I denna uppsats appliceras Vinay och Darbelnets indirekta (oblique) och prosodiskaöversättningstekniker i något modifierad form på det första kapitlet av BirgittaHammars (1953) och Klas Östergrens (1987) respektive översättningar av J. D. SalingersThe Catcher in the Rye. Målet är att komma fram till vilken förklaringsförmågaVinay och Darbelnets översättningsmetodologi har, samt hur deras översättningsteknikerfaktiskt används i en litterär översättning.En analys av fördelningen av översättningstekniker mellan de bägge översättningarnavisar en förvånansvärt likartad fördelning. Översättarna har i de flesta fallanvänt samma översättningsteknik för samma översättningsproblem.

I denna uppsats genomförs en översättning av ett antal avsnitt ur Samuel Pepys dag-­bok från den engelska restaurationsepoken, varefter översättningen analyseras medsärskilt fokus på de specifika svårigheter som kan uppstå med anledning av att textenär hämtad från en äldre tidsepok. Som målgrupp för översättningen antas en publikmed intresse för historia på populärvetenskaplig nivå.Analysen av översättningen har ett tvådelat syfte: för det första att undersökaolika möjligheter att anpassa måltexten till att i någon mån återspegla att källtextenär ett historiskt dokument, och för det andra att analysera de olika svårigheter somhar att göra med att språkbruket reflekterar ett samhälle där institutioner, yrken, ter-­mer, seder och bruk osv. är helt andra än samtidens.Som ett stöd för analysen genomförs en ytterligare analys av översättningen enligtVinay och Darbelnets lingvistiskt grundade modell för översättningsstrategier.Genom analysen identifieras ett antal grammatiska, stilistiska och lexikala möjlig-­heter för att låta texten återspegla en äldre stil. Dessutom identifieras och klargörs ettantal svårigheter vid översättning av begrepp inom olika områden, med förslag tillhur dessa kan lösas. Ett resonemang förs kring hur expliciteringar och fotnoter tillstöd för läsaren lämpligen görs för denna typ av text.Analysen enligt Vinay och Darbelnets schema visade på en relativt hög använd-­ning av översättningsprocedurer som inte enbart innebär förändringar på strukturellnivå, utan som även inbegriper pragmatiska modifikationer.